http://annasarahjosefina.blogg.se/

It's better to burn out than to fade away.

Familj

Allmänt Permalink0
Jag har gjort min första resa själv med Julie och hon har sovit borta för första gången (förutom sjukhus). I onsdags åkte vi till Oskarshamn för att presentera dottern för pappas sida av familjen. Min släkt är ganska stor men väldigt splittrad. Pappa var yngst av tre helsyskon med tio år mellan alla barnen så jag har kusiner som är i pappas ålder. Jag har dessutom en halvfarbror och en halvfaster som är ännu äldre och som också har barn, men dom kusinerna och deras familjer har jag aldrig träffat. 

Sommaren när mina föräldrar skildes var jag i Oskarshamn och bodde hos min faster (Ewa). När hon jobbade var jag hos min gammelfaster (Faster Eva).  Sen dess är jag ganska nära med dom båda två. Båda blir äldre och med åldern kommer krämporna. Faster Eva fyller 93 i oktober och jag har varit rädd att hon inte skulle hinna träffa bebisen. Men nu fick vi spendera en dag tillsammans alla tre och det var riktigt skönt att hinna umgås ordentligt. 
(null)

Jag bor alltid hos min faster när jag är i Oskarshamn. Hon är också den jag varit närmast med genom åren och hon var väldigt viktig för pappa. Hos henne är jag så nära pappa jag kan komma så det var viktigt att Julie fick träffa henne också.
(null)

Vi var också och hälsade på min fabror. Honom har jag inte så mycket kontakt med eftersom han och pappa inte hade så nära relation, men jag brukar försöka träffa honom också när jag är i Oskarshamn. Den här gången berättade han att min halvfarbror är svårt sjuk och inte har långt kvar i livet. Jag har bara träffat honom ett par gånger, första gången på pappas begravning, och även om vi hörts via telefon och Facebook är vi inte särskilt nära. Men han har något särskilt, han värdesätter familjen och han har ett varmt hjärta. 

Jag visste ärligt talat inte hur jag skulle göra, om jag skulle hälsa på honom eller inte. Det kändes lite svårt, jag visste inte om han skulle vilja och orka och jag ville inte ta tid från hans "riktiga" familj. Men Ewa ringde till hans dotter och frågade och igår åkte jag, Julie, Ewa, hennes man och deras dotter till sjukhuset och hälsade på. Där träffade jag också en av mina kusiner för första gången. 

(null)


Bilresan hem var tung. Jag insåg under det här besöket att alla blir äldre och tiden är begränsad. Det var sista gången jag träffade min farbror och första gången jag träffade hans dotter. Faster Eva fyller 93 snart och Ewa börjar också bli äldre. Jag har ett nytt litet liv i mina armar varje dag och jag vill att alla jag bryr mig om ska finnas länge nog för att hinna uppleva allt. Det kanske är hormoner eller helt enkelt en ödmjukhet som kommit men bara tanken på att sörja gör mig ledsen och jag är medveten om att tiden går oavsett om vi vill det eller inte. Så det var helt underbart att komma hem till kärleken och bara vara nära och tillsammans. 



Till top