http://annasarahjosefina.blogg.se/

It's better to burn out than to fade away.

Hus och höst

Allmänt Permalink0

Ibland är det ganska jobbigt att ha det här huset. Det är alltid något som är sönder, hundra saker vi borde fixa, tusen saker vi vill fixa och ett stort svart hål i plånboken. Nu kommer dessutom jävlaskitfanshösten och jag vill bara gå och lägga mig i sängen och äta snabbmat och choklad. Då är det bra att vi ibland kan påminna oss om hur långt vi faktiskt har kommit. Att vi bara ha bott här i lite mer än ett år och att vi har hela livet på oss att bli bra på det här med att vara husägare. 

Nu när Peters föräldrar kom hem sa hans mamma att vi måste komma ihåg att vi har heltidsjobb och ett socialt liv också, vi får inte glömma att ge oss cred för det. Så heja oss, för att även när det ultrasuger gör vi vårt bästa. Som idag, när jag velat gå och lägga mig hela dagen ändå klipper gräset efter jobbet trots att det är blött (eftersom det varit uppehåll typ en kvart i oktober). Och Peter ställer sig direkt och målar källartaket efter jobbet. Heja oss.

 

Far

Allmänt Permalink0

Detta är min pappa. Här klädd i keps, solglasögon, slips, skjorta, shorts, stödstrumpor och gympaskor med käppen troget vid sin sida. Det är honom jag fått min längd, mina lockar och min humor av. Det är han som tröstade mig när jag var liten, han som firade med pizza när jag fått min mens och som pratade med mig varje morgon kl 06 när jag bodde i Göteborg och var rädd att somna på spårvagnen. Det är han som alltid varit mitt bollplank. 


Det har gått över sex år sen han dog. Tiden läker sår och nu kan jag vara arg på honom på ett sätt jag inte kunde i början. Livet händer och det gör inte panikont när jag tänker på honom till vardags, jag har fått distans till känslorna. Men så kommer jag in i en fas när livet händer lite för fort. När min bästa vän ska gifta sig och jag har panik över talet. När jag har köpt hus och behöver hjälp med hur man gör. När jag står vid ett vägskäl med jobbet och inte vet vad som känns bäst. När jag slår på skönheten och går på premiär och äter skaldjur på restaurang. När jag träffat en kärlek som jag vill spendera livet med. Och han är inte där. Han kan inte hjälpa mig med orden. Inte ge råd om att äga hus. Inte bolla karriärväg. Inte lyssna på min fåfänga. Inte träffa min kärlek. Då suger det ganska hårt att är en bild på en skärm.

Vardagsångest

Allmänt Permalink0

Semestern är officiellt över. Imorgon börjar vardagen. Även om jag är ledig imorgon börjar vardagsångesten komma tillbaka, jag inser att jag måste ändra på mig själv för att hålla i längden. 


Jag har haft en helt fantastisk semester. Berlin, besök av båda systrarna, mamma och låtsaspappa, bästa vänner, målning av takfötter och fönster, trädgårdshäng, bad, sol och kvalitetstid med min sambo. Det hade inte kunnat bli en bättre semester. Jag har också insett hur dåligt jag mått under våren och början av sommaren. Hösten får inte bli likadan, jag måste hålla en vettig nivå i livet för att inte helt gå under av stress. 

Så därför vill jag passa på att ge lite extra kärlek till mannen i mitt liv. Han som stöttar mig när jag är trött, säger ifrån när jag blir för dryg och älskar mig varje dag. Han som får mig att skratta och skaka på huvudet samtidigt som jag tänker "Vilken idiot! Tänk att han är min.". Han som bromsar mig när jag börjar springa för fort i livet och pushar mig när jag stannar för länge. Tack!


Till top