http://annasarahjosefina.blogg.se/

It's better to burn out than to fade away.

Far

Allmänt Permalink0

Detta är min pappa. Här klädd i keps, solglasögon, slips, skjorta, shorts, stödstrumpor och gympaskor med käppen troget vid sin sida. Det är honom jag fått min längd, mina lockar och min humor av. Det är han som tröstade mig när jag var liten, han som firade med pizza när jag fått min mens och som pratade med mig varje morgon kl 06 när jag bodde i Göteborg och var rädd att somna på spårvagnen. Det är han som alltid varit mitt bollplank. 


Det har gått över sex år sen han dog. Tiden läker sår och nu kan jag vara arg på honom på ett sätt jag inte kunde i början. Livet händer och det gör inte panikont när jag tänker på honom till vardags, jag har fått distans till känslorna. Men så kommer jag in i en fas när livet händer lite för fort. När min bästa vän ska gifta sig och jag har panik över talet. När jag har köpt hus och behöver hjälp med hur man gör. När jag står vid ett vägskäl med jobbet och inte vet vad som känns bäst. När jag slår på skönheten och går på premiär och äter skaldjur på restaurang. När jag träffat en kärlek som jag vill spendera livet med. Och han är inte där. Han kan inte hjälpa mig med orden. Inte ge råd om att äga hus. Inte bolla karriärväg. Inte lyssna på min fåfänga. Inte träffa min kärlek. Då suger det ganska hårt att är en bild på en skärm.

Vardagsångest

Allmänt Permalink0

Semestern är officiellt över. Imorgon börjar vardagen. Även om jag är ledig imorgon börjar vardagsångesten komma tillbaka, jag inser att jag måste ändra på mig själv för att hålla i längden. 


Jag har haft en helt fantastisk semester. Berlin, besök av båda systrarna, mamma och låtsaspappa, bästa vänner, målning av takfötter och fönster, trädgårdshäng, bad, sol och kvalitetstid med min sambo. Det hade inte kunnat bli en bättre semester. Jag har också insett hur dåligt jag mått under våren och början av sommaren. Hösten får inte bli likadan, jag måste hålla en vettig nivå i livet för att inte helt gå under av stress. 

Så därför vill jag passa på att ge lite extra kärlek till mannen i mitt liv. Han som stöttar mig när jag är trött, säger ifrån när jag blir för dryg och älskar mig varje dag. Han som får mig att skratta och skaka på huvudet samtidigt som jag tänker "Vilken idiot! Tänk att han är min.". Han som bromsar mig när jag börjar springa för fort i livet och pushar mig när jag stannar för länge. Tack!


Dopp

Allmänt Permalink0

Ja det här med att paddla. Det var svinkul och med tanke på att vi inte gjort det tillsammans förut tycker jag ändå att vi var duktiga. Bortsett från den där lilla episoden 4 minuter från start. Då när Peter styrde in oss i kanten med brännässlor och jag fick panik så kanoten välte. Bortsett från det så gick det jättebra! Dom nya liggunderlagen är invigda och det regnade inte under själva paddlingen. 


Ikväll har vi försökt komma ikapp med allt vi inte gjort under förra veckan. Tvätt, städ och sånt kul. Imorgon kommer Stina och jag är redo för en helg med familjen Ström!


Till top