Even now I'm holding my breath for you
Liam somnade tidigt, klockan nio. Bobby hade spytt på Dave inatt och det var Sabrinas skrik som väckte mig, inte Bobbys som jag trodde.
Imorse fick jag ett "God morgon babe" på msn och jag kände lungorna fyllas med välbehag. Jag gjorde lite sysslor och sen kom Sabrina hem igen. Idag har jag också haft Bobby själv en stund. Det är en utmaning eftersom han gråter så fort mamma eller pappa inte är i närheten och dessutom är han sjuk nu. Men det gick förvånansvärt bra. Iofs målade vi och jag hade svårt att inte bli medryckt, jag älskar ju att pilla... Men det gick bra.
Ikväll somnade Liam i mitt knä. Det kan få det hårdaste hjärta att mjukna. När en ettåring somnar i knät när pappan sitter bredvid, det kändes som ett stort lyckande. Under de här veckorna jag har varit här har jag kommit fram till två saker. Jag älskar Irland. Och jag vill ha en stor familj. Gärna snart, så fort jag har tålamod nog att stanna hos rätt kille.
Nu ska vi titta på Yes Man. Jag ska dricka Guinness och låta lockarna hänga ner över öronen utan att bry mig om något.
Livet leker och det gör jag också.
I'm trying to change
to make the best, for us
But I'm just the same
same as I ever was