Mors dag
Skövde ger mig fortfarande gymnasieångest och jag har ett sug efter att supa, röka och få hjärtklappning och kickar. Det går såklart inte längre och jag vill inte heller ha det men känslan finns ändå där. På vägen hem åkte vi via Göteborg som
har blivit ett svart hål. Det som var min fristad (bokstavligt talat) är nu någon annans och jag vill helst inte ha med stan, namnet eller känslorna att göra. En mil hemifrån fastnade vi i bilkö efter en olycka och Julie var återigen missnöjd med
livet. Vi kom till slut hem och hemma väntade en fuktig luft och trötthetshuvudvärk.
Nu ligger jag i sängen medan Peter försöker lägga Julie i rummet intill. Det är min första mors dag som mamma. Tröttheten är maxad, imorgon väntar återigen måsten och blöjbyten. Jag hade inte bytt det mot något i världen. Alla steg i livet,
begåvade och kassa, har tagit mig hit och jag är så tacksam för det. Att bli mamma är utan tvekan det största och bästa jag varit med om, även under dom dåliga dagarna.
