Nyår 2011
Jag har längtat efter den här dagen sen pappa dog. Nyår för mig innebär en ny början, man tar ett djupt andetag och lär sig av sina misstag. Det här året kommer för alltid att finnas med mig som ett plågsamt minne, en längtan och en saknad. År 2012 kan bara bli bättre. Jag ska börja skolan och vi har fått ordning på tillvaron.
På youtube finns det en film som heter "How will we love?" som handlar om olika faser av kärlek, vad det innebär och att så många faktiskt inte håller ihop. En utav männen som intervjuas säger att när det blir svårt så går man och hittar något lättare, man stannar inte och kämpar. Hade jag kunnat så hade jag lämnat det här året och stuckit, garanterat.
Men de här orden har varit med mig under de svåra perioderna med Johan, stanna och kämpa för det. Vi har båda varit nära att kasta in handduken och pröva lyckan på annat håll, men något har hållit ihop oss. Idag har vi det bättre än någonsin, vi skrattar, leker, pratar och älskar varandra. När jag tittar på honom idag inser jag att det var så det var meningen att vara vi. Det har varit många prövningar för oss, men vi har stannat och kämpat.
Jag tänker inte skriva någon lista det här året. Inga nyårslöften och förändringar för nästa år. Det enda jag vill uttrycka inför nästa år är förhoppningen att fortsätta mot ytan med Johan vid min sida.
Om en stund kommer våra vänner på middag. Mixen har gått sönder, potatispressen knäckts och planer ändrats. Vi har skrattat åt det, det är som 2011s sätt att säga "Jag tycker du också kan dra åt helvete." Jag vet att pappa är med oss ikväll och skrattar lite han också.
Inatt klockan tolv tänker jag lägga armarna runt min kärlek och säga "Fy fan vad vi är bra.", för det är vi.
Gott nytt år!
♥